Hågelbyparkens historia

Hågelbyparken är i grunden skapat av telefonfabrikören Lars Magnus Ericsson och hans fru Hilda under åren 1911–1922.

Botkyrka kommun äger gården sedan 1964 och idag driver Upplev Botkyrka folkparken Hågelbyparken.

För nästan 700 år sedan, den 16 juni 1331, skrevs det för första gången om Hågelby. Under fler hundra år har många olika personer bott och arbetat här.

Hilda och Lars Magnus Ericsson skapade grunden till det som är Hågelbyparken idag. De köpte Hågelby gård år 1906 och förverkligade sedan sin vision om att bygga upp en mönstergård och ett modernt lantbruk.

Byggnaderna och gårdsmiljön

Lars Magnus Ericsson utformade Hågelby gård till stor del själv. Han var en stor innovatör, det gällde allt från telefoner till byggteknik och jordbruk. Här bedrev de sedan fullskaligt jordbruk och odlade frukter och bär.

Huvudbyggnaden

Hågelbyparkens huvudbyggnad är ett elegant hus i klassicistisk stil, byggd år 1915–1917. Den är ritad av Hjalmar Cederström & Uno Berg Arkitektbyrå i Stockholm. Byggnadens stomme är i tegel men mycket av utsmyckningarna är i betong.

Hilda och Lars Magnus Ericsson bodde i huvudbyggnaden och Lars Magnus valde själv ut platsen. Det sägs att han först lät tillverka ett trätorn som han flyttade runt på gården, för att från tornets topp kunna välja ut platsen med den bästa utsikten. Till slut bestämde han sig för att bygga huvudbyggnaden mellan de två gravkullarna från vikingatiden.

Ett litet tempel för avkoppling och meditation.

Ekotempel

På den södra och största gravkullen lät paret Ericsson bygga en litet tempel som plats för avkoppling och meditation. Slingrande stigar leder upp till ekotemplet som har en fin utsikt över sjön Aspen och delar av parken.

Rotfruktskällaren Bella Venecia

Bella Venecia är egentligen en stödmur mot berget, byggd för att ge plats åt en tennisbana till familjen Ericsson. Platsen hade en dubbel funktion och de använde den även som rotfruktskällare.

Tidigare gick det att åka upp med häst och vagn ovanpå muren och släppa ned rotfrukter, potatis och annat matnyttigt i hål. Hålen ledde ned till källarutrymmen under ”bron” där man sedan enkelt kunde hämta det man ville.

Trädgårdsvillan

Trädgårdsvillan från 1916 har en rund och sirlig arkitektur som skiljer sig från de andra byggnaderna i parken, nästan likt ett sagohus. Här bodde trädgårdsmästaren som hade nära till både huvudbyggnaden och fruktträdgården.

Lillgården

Innan Hilda och Lars Magnus Ericsson byggde huvudbyggnaden bodde de i Lillgården som då var en träbyggnad från 1700-talet. Den gamla träbyggnaden revs senare och ersattes av en byggnad i klassisk stil som en tydlig systerbyggnad till huvudbyggnaden.

Fruktpackarhuset

I detta fyrkantiga hus packade de frukten som familjen hade odlat på gården. Fruktpackarhuset har fyra rum som de använde för att packa frukten smidigt och effektivt.

• I det första rummet togs frukten in.
• I det andra sorterades frukten.
• I det tredje packades frukten.
• Och i det fjärde staplades de färdigpackade fruktlådorna.

Det var endast små dörrar på huset och inga fönster, allt för att förlänga hållbarheten på frukten.

Vagnslider och klockhus

Klockhuset var ursprungligen vagnslider, vilket är en byggnad för förvaring av jordbruksredskap och vagnar.

Idag finns här ett trädgårdscafé som är döpt efter Hilda och Lars Magnus Ericssons dotter – Anna, som hade gift sig Giertz.

Ladorna och stallet

Den stora ladugården med stallet och logen var en av de första byggnaderna som Lars Magnus Ericsson byggde på Hågelby gård.

Idag driver Hågelby 4H-gård en stadsnära bondgård och har verksamhet för barn och unga i delar av det gamla stallet.

100-årskalas

2017 firade Hågelbyparken 100 år och alla var välkomna på ett stort födelsedagskalas. Parken bjöd på allsång, dramatiserad kulturhistorisk vandring och jubileumsshow. Under dagen var det full aktivitet i hela parken med roligheter för både stora och små.