Trädgård är klasslöst!
Del 7 av 8, skriven av Leif Magnusson
Trädgården i Hågelby har en geometrisk struktur som går tillbaka till två stora idéer som präglat trädgårdskonsten i Europa. Den första är den franska barockklassiska trädgårdsstilen med en tydlig axel som strukturerande princip. Sett uppifrån går det en linje från den östra entrén ned till dammen och sjön Aspen. Planteringar utgick från att förstärka denna ”franska” idé om harmoni, att den lilla bassängen ligger just där har att göra med denna idé.
Från höjden där ekotemplet ligger går det en andra axel ned till dansbanan och förbi den. Denna ”franska” idé bröts mot en annan idé om trädgård – den ”engelska”. Denna idé byggde på att mindre rum i trädgården skulle upptäckas och innehålla olika scener och intima miljöer. I Hågelby ser vi det där ekotemplet, teaterplatån och vattentornet är placerat. Mannen bakom dessa idéer heter Le Notre. Han blev mest känd för att ha skapat Versailles men också ha givit idén att skapa stadsparken som fenomen. Unikt för Hågelby är att båda idealen om park finns gestaltade i samma natur.
Lars Magnus och Hilda Ericsons dotter – Anna – fick Hågelby som gåva i september 1916. Hon var i högst grad involverad i utformningen av Hågelby under uppbyggnaden, då hon visste att hon skulle ta över efter sina föräldrar. Inte enbart i utformningen av trädgården visade det sig, utan även i helheten. Hon var i mycket lik sin far vad gäller personlighet. Lite tillbakadragen och nedtonad men med en tydlig vision om Hågelby som en plats där livets hållbarhet skulle praktiseras. En vision som vår tids samhälle eftertraktar mer än någonsin.
Anna Giertz företog trädgårdsresor till södra Sverige 1915. Hon var uppges ha varit mycket intresserad av såväl odling i växthus som texiltillverkning. Om det senare vittnar både linodling och fårskötsel om för att skapa material till egna kläder och textilier till heminredningen.
Anna såg till att det planterades Coloradogranar i sluttningen till ekotemplet. Två stora popplar kom att placeras som vårdträd huvudbyggnaden stod klar. Fyrahundra frukträd beställdes 1917 för att planteras framför huvudbyggnaden. Samma månad beställdes lindallén och blommor till den högra rabatten mot samma byggnad. Blommor som skulle användas som snittblommor inomhus för att försköna hemmet.
När kommunen köpte Hågelby gjordes ett omfattande upprustningsarbete av parken under 70-talet. Mest uppmärksammat var iordningställandet av den ”kinesiska muren” som ramar parken. Arbetsmarknadsinsatser spelade här en viktig roll.
1988 händer en viktig sak då Skånekonstnären Helge Lundström fick fria händer att förädla ett hörn av parken kring Brunnsparken och Teaterplatån. 1988 hade Sveriges Trädgårdsodlaramatörer stämma i Hågelby och där kom hans arbete att vara en huvudattraktion.
– Trädgårdsarrangemanget här på Hågelby är föränderligt. Jag har planerat för tio, tjugo år framåt, berättade Helge i en tidningsintervju.
2005 var han tillbaka och putsade lite på sin skapelse. Helges bidrag med vatten, sten och växter hade fått klara sig själv under 17 år och allt hade inte blivit som han tänkt. Men med lite varsam omsorg ledde han växterna in i framtiden som vi ser dem idag. Är du nyfiken på fågelbogran, vingad benved eller koreansk kornell är det Brunnsparken i Hågelby som gäller.
Hågelby har en egen trädgårdstekniker i Mats Klasson. Hans uppgift är att bevara karaktären på parken samtidigt som den uppgiften ska balanseras mot parkens behov av att genomföra olika verksamheter.
Han har nyligen hittat Plommonträd på ”vattenresarvoarkullen” och Mirabeller mittemot dasslängan vid Trädgårdsmästarbostället. Upptäcker som ska räddas och lyftas fram. Trädgårdsmästarvillan är en mycket ståtlig byggnad bland Hågelbys många fastigheter, den kanske finaste efter huvudbyggnaden, vilket vittnar om den status trädgården har för Hågelby.
De många fruktträd som fanns på den stora gräsytan framför huvudbyggnaden är borta sedan länge. Mats köpte en grupp typiska äppelträd med tydlig härkomst från Sörmland från äppelgenbanken i Julita. Detta möter besökaren idag. En annan liten raritet är de clematis som upptäcktes 1998 vid muren nära runstenen av Svenska Clematissällskapet; Clematis viticella Hågelby White, Pink och Blue. Tre färger alltså men endast den vita går att köpa i handeln.
Varje år görs vårdande tillägg till den trädgård som skapades under några år på 1910-talet. Gottfrid Österberg jobbade där som ung med sin far till 1929. Han var unik såtillvida att han ägde en kamera och fotograferade Hågelbys framväxt. Flera av dessa bilder är ovärderliga om vi ska förstå hur Hågelby såg ut när det stod färdigt för inflyttning 1917.
2017 planterades en Himalabjörk i trädgården. Den har en helvit stam och är tänkt att lysa lite extra de närmaste hundra åren tillsammans med de andra björkarna i parken. En slags upplysning att parken är en klasslös mötesplats för Botkyrkas 160 nationaliteter.